Det är blasten som behöver skyddas mot bladmögel. Därför sprutar Hammargården sina potatisåkrar. Men själva knölen vi äter, den nås inte av växtskyddsmedlen.

Att spruta eller inte spruta, det är frågan för en lantbrukare. Debatten om besprutning av livsmedel har funnits länge i Sverige. Ibland är den ganska hätsk. Det har också lett till en restriktiv lagstiftning kring vilka medel som får användas och hur. Människor och djur ska skyddas mot sådant som kan vara skadligt. Det är bra.
För en lantbrukare kommer ytterligare en dimension in i bilden. Växtskyddsmedel är dyrt. Man vill inte spruta i onödan. Det kostar pengar.
När det gäller växtskydd och potatis är det dessutom lite fel att säga att man sprutar själva potatisen.
– Det är skillnad mot när man sprutar mot vete, då det går in i växten. Men när det gäller potatis är det bara blasten som blir besprutad, berättar Dieter Wagner som är lantmästare på Hammargården.

Potatisodling är Hammargårdens specialitet. Gården har också en grossiströrerelse, där potatisen och andra livsmedel säljs till restauranger och storkök.
Klicka här för att se grossistsortimentet.

Växtskyddet går inte ner i själva potatisknölen?

– Nej, det gör det inte. Det finns inget syfte till att den skulle göra det, utan det ska stanna på blasten.

Så man kan säga att potatisen vi äter egentligen är obesprutad?
– Ja, i Sverige är den det. På andra håll kan det vara mer tveksamt. I vissa länder sprutar man för att ta död på allt i jorden, men det inte tillåtet i Sverige.
Hammargården använder den senaste tekniken för att göra besprutningen optimal. Sprutan som används tar lufttryck till hjälp för att få växtskyddsmedlet dit det ska, till blasten. Så minimeras risken för vindavdrift. Det är potatisblasten som är känslig för bladmögel som ska skyddas. Växterna och vattendragen vid sidan av åkern ska inte sprutas och framför allt ska grannar och förbipasserande slippa att bli duschade.
Det gäller att passa på när det är vindstilla och bara köra ut optimerade doser.

När sprutar du potatisblasten?
– Vi gör detta i förebyggande syfte. Man lägger på en film på blasten för att skydda mot angrepp. Vi vet erfarenhetsmässigt att man måste börja tidigt, så vi börjar i månadsskiftet juni/juli, säger Dieter.
– Skulle man få ett angrepp tidigt på säsongen så blir det besvärligt att bli av med sedan. Då hinner svampen växa till i två månader innan skörd. Ett angrepp i slutet av augusti gör inte så mycket, då hinner skadan inte bli så stor.
Så när man ska spruta gäller det att veta hur mögelsvamparna fungerar. Vädret är viktigt, till exempel.
– Som det är nu med regn och lite sol emellan, det är idealiskt för svampen, säger Dieter.
Under hela juli är risken stor för angrepp. Det växer också fram nya blad hela tiden som är oskyddade, därför kör man med sprutan i fälten flera gånger under sommaren.
För att få det så effektivt som möjligt använder Hammargården GPS i traktorn.
– Den gör att man ser exakt var man varit.

GPS-styrning i traktorn gör att spridningen av växtskyddsmedel blir mer optimalt. Dieter ser exakt var han har kört.